Vägvärk

Den 74 km långa vägen mellan västra Zambias provinshuvudstad Mongu och Kalabu vid gränsen till Angola är i bästa fall dålig. Vägen, eller snarare "vägen", sträcker sig över ett stort område av flodslätter som svämmar över under regnperioden och blir då totalt obrukbar. Under torrsäsongen kan man åka på den - om man har en riktigt bra fyrhjulsdriven bil. Och gott om tid. Och lite tur.

Nu har regeringen bestämt sig för att bygga en ny väg som ska tåla regnperioden bättre. Det blir någon slags konstruktion med pålar och pontoner och gud vet vad. Men det gäller att man bygger rejält...vägen har nämligen byggts förut. 2002 spenderade bl.a. OPEC och en fond baserad i Kuwait 40 miljoner USD på vägbygget (som byggdes av ett företag från - såklart - Kuwait), men vägen rasade samman redan under regnperioden ett år senare.

När vägen nu ska byggas igen beräknas priset bli ca 8 miljoner USD. Per kilometer. Totalt rör det sig alltså om i runda slängar 600 miljoner USD eller 3,8 miljarder kronor. För att ha råd har regeringen lånat 265 miljoner dollar av Kina, samtidigt som kontraktet för vägbygget går till AVIC International (från - såklart - Kina). Dyrt kan man tycka, och man kan också fråga sig hur många skolor, sjukhus eller bostäder det motsvarar.

Det är alltså dyrt att bygga vägar och inte bara specialvägar som Mongu - Kalabu - en vanlig väg kostar ca 1 miljon USD i Zambia. Men det är nödvändigt, åtminstone om man får tro folk som jobbar på IMF, Världsbanken och andra ekonomer. De säger att utan infrastruktur ingen handel och ingen ekonomisk utveckling. Och utan vägar blir det krångligt att skicka medicin till sjukhusen, böcker till skolorna och byggmateriel till bostäderna. Och om man är ett land utan strand som dessutom saknar välfungerande järnväg är det ännu viktigare med bra väg.

Och zambiska vägar har blivit bättre på senaste tiden. Nu går det tex. att ta sig genom Zambia i tre av fyra vädersträck utan att ha en monstertruck. Men ännu har Zambia en lång väg att vandra. De flesta mindre vägar är inte asfalterade, medan de som faktiskt är asfalterade kryllar av hål och gropar (potholes). De farligaste vägarna är de som är ganska bra - toppenväg i ett par km, upp med gasen till 110-120 km/h och sen dyker det helt plötsligt upp ett pothole stort som ett badkar. Pang. Om man har en stor bil i gott skick kan man klara sig undan med förstörda stötdämpare, men har man en fullastad gammal lastbil med taskiga bromsar kan det gå mycket värre än så. Många vägar i Zambia är lastbilskyrkogårdar som kantas av vrak. Vissa har kört i diket, andra har vält, en hel del är totalkvaddade. Varje gång jag åker på en längre resa i Zambia ser jag minst ett par olycksplatser där man har svårt att tro att föraren klarat sig levande.

Så varför är vägarna så dåliga? En anledning kan vara klimatet. Först stekande sol utan en droppe regn i ett par månader, sen hällregn i ett halvår. Dålig avrinning gör att jordlagret under vägen luckras upp och delar av vägen ger vika. En annan, tråkigare, förklaring kan vara att många i branschen väljer att inte gå den smala vägen. Att bygga, och kanske framförallt att asfaltera en väg, ger möjlighet till extrainkomster för alla inblandade. Så här kan det gå till:

1. En politiker fattar beslut om att bygga en väg. Kanske får han (för det är oftast en han) lite hjälp på traven av biståndspengar eller lån.

2. Vägbygget upphandlas. Oftast är upphandlingsprocessen rätt oklar och det är svårt för utomstående att få tillgång till bedömningarna som görs. Kanske råkar det blir en kompis till politikern som vinner upphandlingen.

3. Kompisen bygger vägen, men sparar in rejält på arbete och material så att kostnaden - och kvalitén - blir mindre än vad som budgeterats.

4. Zambian Road Agency skickar en inspektör som ska, som man säger, kvalitetssäkra vägen. Om ingenjören har tur får han en del av kakan, om han har otur eller hög moral utsätts han för påtryckningar av överordnade.

5. Vägen godkänns, politikern och hans kompis delar lika på pengarna som blev över.

Ett par år och några regnperioder senare börjar potholes dyka upp, men ingen ställer de som byggde vägen till svars. Pengar som kunde spenderas på vägunderhåll används istället för att bygga en ny väg någon annanstans, med nya möjligheter till extrainkomster.

Men det är ju inte säkert att det är så det går till. Och det finns faktiskt bra vägar i Zambia, och de blir fler och fler. Just nu byggs det förresten fler vägar än någonsin - var det någon som sa valår?