fredag 27 januari 2012

Slut

Det här är det sista inlägget från ett land utan strand. På fredag eftermiddag den 3 februari går planet via Johannesburg och München hem till kära gamla trygga gråa (snöiga?) Sverige. Nästa dag börjar livet om i Stockholm.

Det finns många anledningar att åka hem (ett nytt jobb är en av dem) men också många att stanna kvar. Det kanske inte riktigt har framgått av bloggen, men Zambia är fantastiskt. Därför känns det vemodigt att skriva de här raderna. Redan nu saknar jag Zambia - det trodde jag aldrig för ett par månader sedan.

Det finns så mycket att berätta om tiden här, men det är omöjligt att sammanfatta ett och ett halvt år på ett par rader. Det är nästan lika svårt att göra det efter att ha fått frågan "hur har du haft det?". Å andra sidan - senast jag var hemma var den vanligaste frågan "varför är du inte solbränd?". Den är lättare att svara på.

Hej då, Zambia.

2 kommentarer:

  1. Hahaha, ja den eviga frågan om varför man inte är solbränd. Det rätta svaret är: jag har inte varit på semester... Harebra hemma i Estocolmo!

    önskar
    Katarina som gästspelade för ett år sedan

    SvaraRadera
  2. Så sant! Eller - fast det här är svårsmält för svenskarna - så har man tröttnat på solen.

    SvaraRadera