Chipolopolo

Precis som i de flesta andra afrikanska länder är fotboll sporten nummer ett i Zambia. Intresset är skyhögt även om landslaget Chipolopolo ("kopparkulorna") för en tynande tillvaro och zambiska utlandsproffs är lika sällsynta som dito vägar utan hål. (Nån kanske minns Collins Mbesumba som var skyttekung i Sydafrikanska Kaizer Chefs i mitten på 2000-talet, eller Isaac Chansa som spelar i Sverige.) Intresset för Premier League är otroligt stort, för många större än den inhemska ligan. För de flesta är det Man U som gäller.  

I början på 90-talet var Zambias landslag ungt och lovande, men i en fruktansvärd tragedi omkom större delen av laget i en flygolycka. Man har inte hämtat sig sedan dess och det senaste decenniet har man inte varit i närheten av VM eller slutspelet i Afrikanska mästerskapen.

I helgen var det match i Afrikanska Cupen för klubblag - Afrikas motsvarighet till Champions League. Lusakabaserade Zamaco tog sig an FUS Rabat från Marocko. Matchen spelades inför halvtomma läktare på en oansenlig stadium i utkanten av stan. Men stämningen var det inga fel på - det var trumpeter och sånger och en och annan vuvuzela. Kvalitén var bättre än väntat - Zamaco behandlade bollen väl och skulle kunna spela jämt med ett hyggligt lag i Superettan. Och dyrt var det inte: ca 15 spänn för vanliga läktaren och 60 för VIP (vilket innebär plats i skuggan).

Matchen då? Rabat behövde bara oavgjort för att kvalificera sig för nästa omgång och det märktes. Man spelade med både hängslen och livrem men stack upp med livsfarliga kontringar hela tiden. Zamaco hade mer boll och ville verkligen spela fotboll men man stressades till misstag av de mer rutinerade marockanerna. Kanske ville man för mycket - redan innan halvtid hade Zamaco bytt ut två spelare trots att ingen var skadad.

Efter en mållös första halvlek fick Zamaco en mardrömsstart i andra när Rabat gjorde 1-0 på hörna. Zamaco satsade för fullt och efter många tappra försök fick man välförtjänt utdelning genom en riktig rökare i krysset. Publiken kom i extas och eldade på sitt lag för fullt men trots detta blev det inga fler mål. Marockanerna firade som om de vunnit medan tappra Zamaco hängde med huvudena.

Jag ska försöka gå på en match i inhemska ligan också - gärna ett Lusakaderby eller Zamaco mot något av topplaget från distriktet Copperbelt. Men ikväll är det såklart Sverige – Holland som gäller. Sydafrikanska Supersport visar matchen live så det blir till att bänka sig framför TVn och hoppas på bragdmatch. Heja!