I Zambia styrs det mesta av regeringens egna arbete för utveckling genom femårsplaner. Den nuvarande planen (the Fifth National Development Plan) går ut vid årsskiftet så det är hög tid att plocka fram uppföljaren, kallad SNDP (förklaring överflödig). Denna plan, som utarbetas av finansministeriet, ska under perioden 2011-2015 se till att Zambia utvecklas i rätt riktning - dvs. bort med fattigdom och in med ekonomisk utveckling, hög levnadsstandard och annat trevligt.
För ett tag sen ordnade finansministeriet ett forum för att diskutera ett första utkast av SNDP. Till forumet bjöd man in civilsamhället, parlamentsledamöter, NGOs, givare, internationella organisationer, traditionella ledare, folk från andra ministerier och representanter från lokala och regionala myndigheter. Visst låter det bra? Ett slags direktdemokratiskt torgmöte för att tillsammans staka upp vägen till välstånd i landet.
Första intrycket var väl sådär - inbjudan skickades ut mindre än en vecka innan forumet skulle börja och agendan verkade helt galen. En massa viktiga personer hade runt tio minuter var på sig att prata, och det slarvigt kopierade programbladet berättade att det skulle vara gruppdiskussioner men det fanns inga instruktioner för hur det skulle gå till.
Men när man väl satte igång flöt det på bra - en skicklig moderatorn såg till att alla höll tiden, gruppdiskussionerna var väldigt intensiva och folk från alla håll och kanter hade åsikter, kreativa förslag och ibland en rejäl känga åt regeringen. Jag började nästan gråta när en blind man haltade fram till talarstolen, höll ett brandtal för de handikappades rättigheter och fick rungande applåder.
Sista dagen samlades alla grupper i plenum, där demokratiskt valda rapportörer läste upp gruppernas slutsatser. Slutsatserna sammanfattades av forumets moderator genom tio resolutioner om hur SNDP skulle ändras. Resolutionerna lästes upp en och en, där åsikterna gick isär blev det handuppräckning och mötesdeltagarna hade möjlighet att formulera om, ta bort och lägga till förslag - faktiskt röstades ett förslag ned och tre lades till. Många av resolutionerna handlade om att SNDP skulle fokusera mer på "tvärsnittsämnen" som gender, miljö och samhällsstyrning.
Hela forumet var en rätt maffig uppvisning i direktdemokrati. Problemet är bara att till syvene och sist är det presidenten och politikerna snarare än tjänstemännen som beslutar om saker och ting, och inte en enda minister fanns med på mötet. Det är också tveksam om man orkar och hinner tillgodose alla önskemål som kom fram (SNDP ska ju börja gälla redan om ett par månader så det brinner i knutarna), och även om man gör det är det i vissa fall för sent. Budgeten för 2011 fastslogs i fredags, långt innan SNDP blev färdig. Vi vet inte heller riktigt vilka som faktiskt var inbjudna till forumet...och framförallt vilka som inte var det.
Dessutom är det ju så att alla NGOs som högt och ljudligt propagerar för just sitt ämne gör det i första hand av egenintresse - de är ju helt drivna av givarpengar. En utvärdering av den förra planen FNDP gav att ett stort problem var att man spred ut landets resurser över för många områden - lite här och lite där men ingen rejäl satsning på ett specifikt ämne. Och allt är ju viktigt - men vad är viktigast? I SNDP finns dock ett tydligt fokus på infrastruktur - ett jätteviktigt område men kommer det att leda till minskning av fattigdomen i landet till 2015, då millenniemålen ska ha uppnåtts? Jag håller tummarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar